Il pleut
Ja, det regnar har i Frankrike. Har vaknat två nätter av det öronbedövade ljudet mot mitt takfönster. Har dock turen att klara mig från regnet undet mina cykelstunder, skönt. Men förutom blåsten, regnet och kylan (17grader) så är det bra!
Igår var det onsdag, min favoritdag! Jag börjar 18.15 och slutar 11.15. Philo och Eco. Fattar till och med det mesta på ekonomilektionerna. Eller typ, eftersom jag inte är ashigh på sånna saker så fattar jag inte, men det är inte på grund av språkbrist, hehe. På onsdagar är det ingen som äter i skolan, så jag äter hemma eller på stan med Ebba (och shoppar) för att sen ha roddträning. Igår regna det dock så var inte det roligaste. Men det gick ändå. Blir dock ganska kallt när ens kläder är pissvåra och värmen från träningen försvinner.
Idag var det torsdga och bild! Läraren är krävande som vanligt här i Frankrike, men det är kul med bild. Jag ska göra ett fotoprojekt, så bli nog bra. Men eftersom bild är ett djupt ämne förväntar sig läraren djuphet med. Han blir därför inte jätte imponerad av mina tre menning långa texter om mina bilder. Menmen. Föresten så blev ekonimi läraren arg på mig idag för att jag inte kunde svara på frågan han ställa mig, så dum är han! Men kändes lite bättre att alla andra i klassen höll med mig.
Vi hade styrka på rodden idag. Jag blev helt snurrig och var tvungen att avsluta. Kunde inte fokusera min blick och var helt galet utmattad. Vet inte varför, vi körde max så blev la för mycket. Men är lite ledsen för att jag inte klara det. Men det kommer!
Jag fick ett brev av mormor idag med. Börja gråta lite. Sakar er alla i Sverige! Kom därför på att jag ska berätta om den fina presenten jag fick av mamma och pappa och massa andra inför min resa. På hejdå festen som vi hade lördagen innan jag åkte så hade mamma och pappa förberätt en bok som alla skulle skriva en hälsning i till mig. Läste den första dagen jag kom hit till Angers (en månad sen snart ju, sjukt!!). Har aldrig gråtit (och skrattat) så mycket typ. Kändes som mina tårkanaler gav upp och tårana bara föll ut ur ögonen. Var det finaste jag har fått!
Så alla ni som skrev, tack!!
Nu ska jag duscha, läsa quatre filles et un jeans och kolla på månen genom mitt fönter
-
Bonne Journée
Idag var välkommen tillbaka/välkommen festen för mig och Octavie.
Glada svenskar!
Flora
Octavie och Anaëlle
Blev nerslängd i poolen som en liten välkomst present, underbart!!
Pierre
Alice och Hugo
Marine
Glad efter nya kläder och mat. Jag och Ebba
Garance och Montaine
Den obligatoriska efterättsbilden. Yummy!
Det var en underbar dag (även om jag blev nerslängde i poolen med mina väl valda kläder). Mycket människor- släkt och vänner, mat, skratt och bra minnen.
-
Mort
Ska snabbs berätta om idag och igår. Igår var jag i skolan som vanligt till halv sex. Det var trevligt, en bra dag... Efter så åkte jag till roddklubben. Jag skulle göra mitt test d'ergo. Det är ett test som alla på klubben gör för att kolla vart dom ligger fysiskt. Det innebär att man på så bra tid som möjligt ska ro en viss längd på en roddmaskin, för mig och dom i min ålder 2 km. Innan jag börja förklara min tränare för mig hur jag skulle göra, tänka ect. Jag skulle försöka hålla 2,15 min/500m. Alltså 9 minuter allt som allt. Denna tid var det dom i min ålder i snitt hade, alltså folk som har rott betydligt mycket mer än 6 gånger (närmare 6 år). Men min nervositet la sig lite efter att jag fått allt förklarat för mig. Jag gjorde det hur som helst. På 09:32. Jag trodde jag skulle spy efter. Allt snurra runt mig. Som när man är påverkad och det känns som ens hjärna är i en torktumlare. Jag kunde inte stå stilla. Men det gick över. Jag gjorde bra, min tränare och Octavie var nöjda, och jag med. Det kändes skönt. I december är det ett till, för att se om man har utvecklas. Då fan ska jag vara så sjukt mycket bättre.
Idag, idag, idag. Jag gick upp 06:30, åt frukost och blev lämnad vid skolan. Filosofi prov. 08:15. I fyra timmar. Helt sjukt. När det väl börja och alla satt vid sina platser och skrev, läste och fatta trodde jag att jag skulle dö. Jag ville bara försvinna. Hade verkligen panik. Jag fatta frågan, men det var så svårt och jobbigt. Jag skrev två och en halv sidor på svenska om hur mycket jag bara ville försvinna härifrån och slippa plågan. Var rädd att spy hela tiden. Men efter tre timmar så hade jag skrivit fyra rader, på franska, om samvetet och människan. Då gick jag. Efter var det sjukt. Jag var snurrig, darrade och kunde inte ens stå upp. Ville skrika och gråta. Men jag klara det. Skatta lite åt mina fyra sidor med mina kompisar, åt en kaka och åkte hem. Kan skriva så mycket mer om hur hemskt det var. Men ni får tänka er själva, ni fattar säker ungefär hur det var, sen 100 gånger värre!
Men efter åkte jag till roddklubben. Rodde med 14-15 åringarna, skratta, hade kul och kände mig lite bättre. Nu har jag nyss bakat kladdkaka med Octavie och alla filosofi panik är borta. Imon så är det min och Octavies välkomst/hemkomst fest. Ska bli kul! Massa människor och mat.
-
Parler
Jag gick upp extra tidigt idag för att kunna blogga. Nä, men om man somnar halv 10 av utmatning så vaknar man ganska tidigt med. Så lägger upp bilder från Nantes, dock inte mina bilder. 
Stålt med kladdkakan
Efterättsbuffen.
Söta Amerikanare
Gruppsamtal i värmen
Min grupp, med Laetitia!
Alla ungdomar, en dela föräldrar syskon och YFU volontärerna.
Igår träffade jag Cécile. Hon är min personne relais här. Det innebär att det är henne jag ska prata med om jag har några problem eller undrar nått jag inte kan ta med min familj, skolan ect. Vi pratade faktist ganska mycket. På franska! Det gick bra. Var faktist första gången jag hade ett riktigt samtal problemlöst på franska. Vi pratade säkert en halvtimme. Hon har typ sex barn, som alla typ har varit utbytesstudenter med yfu, och är så härlig!
Men nu ska jag cykla till skolan!
-
Nantes
I söndags var jag som sagt i Nantes med YFU. Så underbart att träffa dom andra utbytersstudentern (som bor i samma område som mig). Verkligen fina och pratglada mäniskor. Var skön att prata (på engelska!!) med människor i samma situation som mig. Alla var glada och vädret var underbart. Vi fick fylla i papper om hur vi trivdet och sen pratade vi i små grupper. Jag var med min favorit volentär Laetitaia. Hon är lika gammal som mig och var i Indien förra året. När hon sa att hon var lika gammal som mig blev jag så chocka. Hon käns så mycket äldre! Så när jag tänker på mitt komande år så tänker jag lite på henne. Jag kommer bli som hon efter detta året, vuxen och stark!
Det kändes skönt att prata med människor som förstår. Vi hjälpe varandra med problem och brättade om alla roliga saker. Sen åt vi en massa. Fransk lunch och en efterrättsbuffe från alla länder. Så underbart gott! Skrattade så mycket, pratade massa och skrattade lite till. Alla är verkligen annorlunda men ändå har vi detta år gemensamt. Fint med olika människor från olika länder med olika bakgrunder som ändå kan ha nått sådant stort och viktigt gemensamt. Mycket snack om skillnader och att ens hemland självklart är det bästa. Lite sorgligt att lämna alla sen på eftermiddagen. Längtar redan till december då nästa träff är. Har tyvärr inga biler. Kanske kommer lite senare!
Idag prata jag med min familj i Sverige. Det var en speciell dag. För 17 dagar sedan så försvann en person jag älskar ur mitt liv. Idag var hennes begravning. Det har varit omöjlig jobbigt att vara här. Men samtidigt skönt. Ingen här vet om det, utom min familj, så ingen har agerat annorlunda. Alla har varit glad och behandlat mig som vanligt. Vilket har fått mig att gå upp på morgonen, ta mig igenom skoladagen och le. Men idag var begravningen och jag önskar verkligen att jag kunde vara där, där för att bli tröstad och där för att trösta andra. Dela min sorg med andra. Här måste jag vara stark och ensam. Men jag vet att vad som hände var det bästa, jag vet att allt kommer bli bra och jag vet att detta är en dela av livet. Livet är som en bergochdalbana. Den har sina och och nergångar.
-
Fatigué
Allt flyter på här. Jag börjar lära mig vilka salar lektionerna är i, jag slåt inte längre i huvudet i taket påväg till mitt rum när det är mörkt och jag förstår och kan säga mer nu. Självklart är det fortfarande lite konstigt och anorlunda. Minna tankar och humör är som en bergochdalbana. Jag blir jätteglad av minsta lilla. Men lika lätt ledsen och deppig av minsta lilla. Och jag är så sjukt trött hela tiden! Somnar bara jag stänger mina ögon. Men tror och hoppas att det bara är nu i början. Jag anstränger mig så sjukt helatiden för att förstå och hänga med. Allt är nytt och annorlunda så det kräver mycket energi.
Imon ska jag på YFU träff i Nantes. Till det ska alla baka en efterrätt från deras land. Så jag baka en kladdkaka, såklart. Plus att vi skulle skriva receptet (på franska) så vi kunde ge till dom andra. Inte jättelätt. 
Små fina påsar med bakpulver och vaniljsocker.
Och ja, jag saknar Sverige. Jag vet inte hur jag ska förklara riktigt. Jag trivs sjukt bra här. Jag gillar skolan, rodden, min familj, vädret, allt. Men jag saknar mycket med Sverige.
Jag saknar att förstå och bli förståd. Känner mig som ett missförståt bebis som är trött men föräldrarna tror att den är hon är hungrig.
Jag saknar att veta vad jag kan och inte kan göra. Sverige kan jag innan och utan och jag behöver inte ens tänka på normer och så vidare. Men här är saker annorlunda.
Ska jag vara ärig, jag saknar vädret. Jag saknar att ta på mig en stickad stor tröja, jeans och grova skor.
Fast jag vet ju att allt detta kommer komma hit med. Jag kommer kunna prata snartsnartsnart. Jag kommer hitta alla regler och normer och alt kommer bli naturligt. Och det kommer bli kallt! Jag vet att jag då kommer ångra att jag sa att jag ville att det skulle bli kalt nu. Men det får jag ta då.
Nu ska jag njuta av det jag har nu. Mina vämmer här som står ut med mig, även om jag mest är en efterhängande svans Min familj som står ut med mig, även om dom får förklara allt hundra gånger. Av solen som skiner, vilket ändå är skönt såhär i mitten av september.
-
L'école
Igår var jag och köpte en hög med saker till skolan. I Frankrike är saker inte lika lätt som i Sverige. Du behöver en hög med olika pennor, anteckningsblock och pärmar. Du måste anteckna allt läraren säger och du måste vara tys och sitta fint. För mig som verken fattar eller van vid detta är det piss. Men min klass är fin så det funkar. 
20 € fattigare. Skolan sliter på en på alla sett...
Mitt schema, jag har bara alla markerade lektioner. Så är ett ganska bra schema.
Dessa är kursena jag har:
Filosofi, Madame Adam
Är nog det jobbigaste för stunden. Jag fattar nada. Men Madame Adam (som även är våran klassföreståndare) är snäll. Dessutom pratar hon inte så fort...! Hon vet mycket väl att jag inte fattar. Så hon säger inte så mycket när jag sitter och bygger ton med mina pennor.
Matte, Madame Giller
Madame Giller är så himla snäll, och liten! När hon står brevid en när man sitter ner är hon bara lite längre än en. Eftersom jag läser matte för årskurs tre ekonomi så fattar jag verkligen inget. Men madame Giller vet det så jag behöver inte jobba. Sitter och läser eller pluggar på nått annat ämne. Så ganska skönt med en paus.
Samhäll, Natuvetenskap och politik, Monsieur Renaud Vary
Konstig blandnig av ämnen... Men jag fattar lite. Många ord är samma som i svenska eller engelskan så jag försöker hänga med lite. Men blir för mycket tillslut.
Ekonomi, Monsieur Frikche
En sträng man i sina bästa dar. Känns som jag redan kan sakerna dom pratar om, eller det jag förstår i alla fall. Men är inte direkt det jag är intreserad vad. Idag satt jag och löste sudoku, det var ju betydligt roligare.
Histoia och Geografi, Monsieu Philippe
Gud vad han inte tycker om mig, och jag som faktist försöker anstränga mig efter som jag tycker det är intresant. Men han fattar inte att jag inte fattar verkar det som. Men det är intresant och jag längtar tills jag kan förstå mer.
Sport, Monsieur Demene
Sport är nice och monsieur Demene är snäll. Dock är vi ute fram till november, och jag bor inte direkt i sydfrankrike...
Engelska, Madame Place
Tror jag hon heter iallafall... Så skönt med en paus från all franska och prata engelska! Det är löjligt enkels och skulle faktist säga att jag är bättre än madame Place. Men som sakt är jag ju i Frankrike. Men madame Place är snäll och vet att jag är här för att lära mig franska. Så jag får lite speciella uppgifter, eller ska göra alla uppgifter lite annorlunda, så jag utvecklar min franska fortare.
Klassråd, Madame Adam
Alla pratar. Jag stirrar ut i luften
Bild, Monsieur Robinet
En liten mysig grupp. Skönt att göra nått praktist. Dock är (nästan) alla sjukt mycket bättre än mig. Oestetisk som jag är. Men ska göra et foto projekt så det blir bra! Monsieur Robinet är snäll, men lite petig. Är lite rädd...
Läxhjälp
Eller nått. Man har ett ämne i tre veckor, sen byter man. Man är i små grupper med en lärare så blir extra hjälp, vilket lilla jag behöver.
Min matteläxa, som jag som tur är inte behöver göra. Jag fattar inget!!!
Ajust det ja, idag ringde en killes telefon under ekonomi lektionen. Läraren tog den vilket var normalt ju. Men efter fick han inte tillbaka den. Dettta var alltså sista lektionen på dagen. Jag fick förklarat at mobiler inte är tilllåtna under lektions tid (som jag vet) och därför gör dom så. Frankrike är sjukt!
-
Weekend
Det har varit en lång, varm och händelsefull helg. Under hela helgen har det varit en fest i Angers, med musik, dans, konst med mer. Det har varit mycket folk och liv!
I fredags träffade jag mina kompisar från skolan i stan. Vi åt på Mc Donalds (jag älskar McDonalds i andra länder!). Vi satt i en park med en stor fontän och åt och prata. Alla är så fina och snälla och förklara för mig när jag inte fattar. Efter vi ätit gick vi in till centrum och kollade lite på musiken och satt och prata. Jag längtar tills jag kan prata och förstå mer!
I lördags var jag på marknaden med min mamma. Massa människor, mat och lukter. Älskar verkligen marknader. 
Så underbart. Har i Angers är det mycket marknader, varje onsdag och lördag är det en stor marknad på Place La Fayette.På förmiddag hade jag rodd.
Det var kul och vi tränade lite mer teknik då. Tror jag är ganska bra, hehe. Men hatar att vara nybörjare på nått, känner mig så liten och handikappad... Senare så träffade jag Octavie och hennes kompisar i stan. Efter mycket disskutioner bestemde vi att äta på Mc Donalds, men jag köpte pasta istället. Jag är så sjukt glad att jag har Octavie och hennes kompisar! Dom är så snälla och jag har verkligen kul med dom! Vi prata massa och skratta, känner mig verkligen hemma med dom. Efter sov vi hos Alice, Octavies kompis. Hennes familj är verkligen så fin!
Idag så sprang jag på morgonen. Skönt att lyssna på musik och springa av sig alla tankar och känslor. Så vackert var det med! Dimman låg över floden och solen var påväg upp. Som att springa i paradiset Efter så träffade jag Ebba i stan. Så skönt att prata svenska! Vi gick runt och försökte lära känna stan, drack is te och prata om våra liv i Frankrike. Så glad att jag har Ebba!
Octavie pratar med sin familj i USA nu (hon var där som utbytesstudent förra året). Blir så glad när jag hör henne och ser verkligen ifram emot detta året så mycket! Alla fina människor, vackra språket, skolan, kulturen, miljön. Allt!
-
Aviron
Jag har tränat tre dagar i rad nu ochär så trött så att jag knappt orkar skriva. Till råga på allt så har jag historia läxa. Det är inte så svårt men jag fattar ju inget så jag måste översätta allt...
Men träningen är sjukt bra! Jag är själv förvånad att jag har börjat i rodd, men det är faktist jättekul! Jag rodde för första gången på riktigt igår. Det var inte så svårt och det gick faktist ganska bra. Nu tränar jag med dom som är 14 år eftersom jag är nybörjare. Men dom är snälla och förklarar för mig vad jag ska göra. Det är ganska lätt att komma i otackt (vi är fyra i båten), så man måste konsentrera sig HELA TIDEN. Men jag älskar när det flyter på. Det är en underbar känsla att flyta över vattnet.
Min plan är att träna som en galning nu så att jag kan börja med dom i min ålder, alltså Octavie och hennes kompisar. Min tränare, som är sjukt snäll och jätte rolig, tror att om jag tränar mycket kan jag börja med dom. Så min plan nu är att träna som en galning och kunna börja med dom andra så snart som möjligt. Jag ror på onsdagar och lördagar, springer (med Octavie och dom) på tisdagar och torsdagar. Jag kommer antagligen springa lite med mina föräldrar med. Så blir mycket! Men det är kul, får många nya kompisar och håller mig sysselsatt hela tiden. Dock så blir det jobbigt eftersom jag måste plugga med. Men så snabbt jag börjar fatta mer på lektionerna så kommer det inte bli lika mycket plug eftersom jag slipper översätta alla läxor då... 
Det är sjukt varmt här, så blir typ hundra gånger jobbigare att träna.
Just det, vet inte om jag har berättat!
☆ Jag har skola på lördag morgonar, det är prov då. Jippie!!
☆ Jag har börjat i bild, vet inte riktigt vad det är jag har gett mig in på än...
☆ Jag har nu haft min första filosofi lektion någonsin, på franska...
☆ Jag läser matte för dom som typ går trean teknik i Sverige, själv har man ju bara läst ett år lätt matte....
☆ Man får inte ha korta kjolar/ shorts eller uringade tröjor.
Men nu orkar jag inte hålla uppe mina ögon mer. Måste verkligen sova. Ska på stan med mina nya kompisar imon kväll, så måste vara utvilad!!
-
Saint-Martin
Idag var första dagen i skolan. Min skola, eller lycée som det heter på franska, heter Saint-Martin. Det är en lagom stor skola som ligger i Angers centrum. Idag var det bara uppropp. Det gick bra att säga ja när läraren roppa mitt namn. Men var lite jobbigt när jag skulle förklara att jag var en svensk utbytesstudent och när det var något konstigt med mina kurser (fattar fortfarande inte vad det var). Jag går terminalé ES (économi et social) Terminalé är sista året vilket betyder att det blir mycket plugg. Men eftersom man börjar skolan ett år tidigare i Frankrike än i Sverige så är mina 36 klasskompisar lika gammla som mig.
Innan vi börja idag så träffa jag två tjejer på skolgården som gick i min klass. Dom presenterade mig för en massa människor som jag inte minns namnet på. Nu har jag lite kramp i kindrna efter alla kindpussar. Under upproppet så hjälpte dom mig lite och förklade vad läraren sa då och då. Alla pratar så fortatt det är svårt att förstå det lilla jag skulle kunna fatta annars. Men jag tror att det är en bra skola och att eleverna är snälla!
Min skola ligger på en innergård brevid en bio. Det är verkigen mitt i centrum vilket verkligen är kul!
Jag åt ensam i bamba för mina klasskompisar skulle inte äta där. Matsalen är nästan det som är mest annorlunda jämfört med Sverige. Man får två "förrätter", ett huvudmål, som man kan välja mellan vad man vill ha, och två efträtter. Men det är inte alltid jättegott även om det låter lyxigt.
Fattar inte hur jag ska orka bära runt på alla böcker hela tiden, idag fick jag typ inga av mina böcker och tycker redan att det är jobbigt!
Efter skolan var jag sjukt trött. Jag skulle kunna sova bara jag la mig ner. Men jag var bara hemma i 40 minuter för sen skulle jag och Octavie springa med hennes och mins rodd klubb (berättar mer om det en annan dag).
Kommer träna mycket i år och tror att det kommer bli jätte kul! Alla på roddklubben är sjukt snälla och roliga desutom. Det är roligt att vara syselsat hela tiden plus att jag blir så sjukt trött av allt så jag sover bra på nätterna.
-
Angers
Nu har jag varit här en och en halv dag. Det är bra och härligt. Jag fattar inte så mycket, men jag hänger bara med. Min familj är så underbar! Dom ser perfekt franska ut och pratar perfekt fort. Dom är snälla mot mig och förstår att jag inte förstår vad dom säger och att jag är trött hela tiden på grund av ansträngning. Men jag hänger på, nickar och ler. Jag bor i ett lagom stort hus med en stor trädgård och pool. Det är inte så varmt här i Angers, men varmare än Göteborg. Min mamma heter Anne-Françoise och är jättesnäll. Min pappa, Dominique är jätte snäll med, och rolig. Min syster Octavie är ett år yngre än mig. Hon pratar jätte högt, men jag förstår henne. Hon är snäll och eftersom hon var i USA förra året så förstår hon verkligen vad jag går igenom. Idag träffade jag även min bror, Matthieu. Han är 25 och bor inne i Angers. Han är med snäll, men prata inte så mycket med han. Jag har inte träffat Clotilde än, hon bor i en annan stad. Men det lär jag ju göra snart! Jag bor i hennes gammla rum. Det är så fint, med snedtak och två trappsteg ner är garderoben och skrivbord. Är verkligen jäeetmysigt. Alla dörrar i huset är himmelsblåa. Det känns som man går runt i en fantasivärld. Dom sportar mer än någon annan familj jag varit med om men det är ganska kul. Då händer det grejer hela tiden, vilket är skönt. Dom är väldigt sociala med och jag har träffat massa nya människor, ungdomar och vuxna, och kindpussats en massa.
Baksidan och poolen.
Mitt rum, eller en del.
Dom har en jättefin trädgård där dom odlar massa grönsaker som vi äter. GottGott
Lite mer trädgård. Dom har så mycket fina möbler och saker överallt.
Jättegoda hemaodlade tomater. Allt är så franskt. Jag äter ost och baguetter helatiden. Vi äter sent och länge. Idag åt vi kyckling till lunch. Det gick. Men som tur är äter vi mycket grönsaker. Idag, på söndagar äter vi middag framför tv:n. Allt är på franska, men fattar ett och annat ord.
-
Bapaume
Det har varit tre intensiva dagar! Vi landa i Paris och åkte till staden Bapaume. Där var alla vi 80 YFU utbytesstudenter som nu ska spenera våra år i Frankrike. Det har varit massa nya människor och massor av spåk som jag inte fattar. Min hjärna känns som den har varit i en torktumlare,aldeles för länge. Men vi har haft kul och jag är så glad att jag var här innan jag kastade mig ut i den riktiga världen. Vi har fått lära oss massa saker som i min Svenska lata värld är ganska absurda.
Vi borde i en internatskola. Börjar nästan gråta när jag tänker på att människor spänderar sina nätter där mer än två nätter. Hemskt 
Vi fick göra kollages om var vi hade för förväntnigar... 
...och farhågor.
En tjej från Lettland gjorde detta fina kollages. Jag tror alla utbytesstudenter är lite rädda för detta. Att hamla i a bubble of sadness
Andra dagen fick vi en tårta som inte smakade nått. Eller äckligt kanske.
Vi skulle välja en bild som förklarade hur vi kände nu. Jag valde denna, tyckte den ganska bra förkladade mina snurrande känslor.
Även om det har varit tre roliga dar med mycket folk, språk, kulturer och skratt så är jag ändå glad att jag nu har lämnat alla smaklös mat och hårda sängar. Nu börjar allt på riktigt!!
-
